Dvargar

Dvärgen är en sällsynt figur som räknas till varelser. Dvärgar finns runtom i hela världen, men är vanligast i bergs- och skogstrakter. Såväl utseende som beteende kan skilja sig ganska mycket beroende på var i världen de hittas, men ett gemensamt drag är att de är kortväxta.

Som intelligent men icke-mänsklig varelse får dvärgen inte bära trollstav. De har dock, precis som många andra varelser, sin egen form av magi, vilken baseras till stor del på användandet av runor och galdrar. Dvärgar har även förmågan att smälta sig samman med sten, vilket gör att de kan gömma sig i klippblock och att de, om de tränat sin förmåga väl, kan färdas skyddade genom bergsmassiv. På vissa håll i världen har denna förmåga genom åren försvunnit helt, eller förändrats till samklang med andra element. Ett exempel är dvärgarna i de stora skogarna på den nordamerikanska kontinenten, som sägs kunna förenas med träd.

Den nordiska dvärgen

I Norden lever dvärgar till största del i små samhällen. Dessa finns på undanskymda platser, långt in i bergen, eller djupt in i stora skogar.

Sinnebilden av en dvärg baseras på de nordiska dvärgarna. De är bleka eller gråaktiga i hyn, de har långt hår och männen har ofta stort skägg. Myten att kvinnliga dvärgar är skäggiga stammar också från de nordiska dvärgarna, där det är sed att kvinnorna vid festliga tillfällen arrangerar sin frisyr på så sätt att de samlar huvudhåret framför hakan i en tofs eller fläta.

Vidare är de korta med en medellängd på cirka hundrafemtio centimeter, och de är vanligtvis muskulösa från det tunga arbetet i gruvor och smedjor.

Den nordiska dvärgen klär sig i naturmaterial. Läderplagg används flitigt både tack vare dess vackra yta och dess praktiska funktion.

Medellivslängden hos en nordisk dvärg ligger runt hundrafemtio år, men det finns de som upplevt sin tvåhundrade födelsedag. Det sägs även att de genomgår två puberteter, förpuberteten som infaller i tonåren och som påminner om den pubertet som människor genomgår, samt senpuberteten, som infaller i fyrtioårsåldern. Det är inte så mycket känt om vad som sker med dvärgarna i senpuberteten mer än att det är då de börjar utveckla sin förmåga att smälta samman med sten. Det sägs även att de i denna ålder får “kroppsbemossning”, det vill säga att det kan börja växa mossa på deras kropp. En annan teori kring detta är att den hormonella obalansen som råder i kroppen i senpuberteten helt enkelt gör att de har lättare att drabbas av mossliknande svampinfektioner.

De nordiska dvärgarna är till sättet ganska lika de nordiska trollen, och de konkurrerar ofta om samma geografiska områden, vilket ibland kan leda till svåra konflikter.

Haldedvärgarna

Bland de olika dvärgsläktena i Norden är det värt att nämna Haldedvärgarna som har sina samhällen längst upp i norra Finland. Haldedvärgarna är kända för sin vackra, men ganska hårda musik som för tankarna till det hamrande ljudet från smedjor. Enligt finländska folksagor så färdas dvärgarnas musik genom drömmar, och når på så sätt ut till såväl mugglare som trollkarlar och häxor. Denna sägen fick ny fart år 2006, när det lokala mugglarbandet Lordi slog hela Europa med häpnad och vann den för mugglarna prestigefyllda musiktävlingen Eurovision Song Contest, med sin besynnerliga och hårda rockdänga “Hard Rock Hallelujah”, som enligt experter hade tydliga inslag av dvärgmusik.

Bergslagsdvärgarna

Ett av de andra mer välkända dvärgsläktena är Bergslagsdvärgarna, som har sina samhällen i Bergslagen i mellersta Sverige. Bland Bergslagsdvärgarna hittas de största (inte storleksmässigt) smederna och juvelerarna, och det är dessa dvärgar som nu för tiden oftast har det prestigefyllda uppdraget att leverera de gyllene kvickar som används vid världsmästerskapen i Quidditch.

Bergslagsdvärgarna sägs vara de som gett upphov till den varelse i den nordiska folktron som kallas gruvrået. Denna varelse uppträder enligt sägnen som trollkärring, djur eller en gråskäggig gubbe. Den kunde också framträda som en elegant dam, förnämnt klädd i ljusgrå klänning. Om gruvrået var på gott humör kunde den visa var malmådror fanns, eller varna om olyckor.

Agderdvärgarna

Den sista nämnvärda nordiska dvärgsläkten är Agderdvärgarna, som håller till i sydöstra Norge. Agderdvärgarna är mest kända för sina träsniderier, men de är även stora inom sten- och mineralforskning, och deras studier av den sällsynta mineralen thortveitit som hittades första gången 1903 i en gruva i Agderområdet, vars huvudelement är den eftertraktade metallen skandium, har varit banbrytande.