Den gamla seden

Ett par korta fakta om religion:

- I Sverige utövas kristendom av mugglare. Sveriges trolldomssamhälle har förblivit okristet genom historien, däremot har vi adopterat vissa högtider* vilka firas utan fokus på det kristna.

- Asatron är en religion för mugglare. Däremot så tillber mugglare och magiker samma gudar, men gudarna är annorlunda i trolldomssamhället – detta är vad resten av texten handlar om.

- Det finns en religion kallad “den gamla seden” och den följs fortfarande bland nordiska magiker, framförallt bland annat de gamla trolldomsätterna.


*Eftersom mugglare blandats in i trolldomssamhället så har kristna högtider efterhand tagits upp även av de trolldomsätter som kallar sig själva renblodiga. Dessa högtider ses dock mer som trevliga traditioner än något som tillhör varken religion eller mugglarnas värld. Exempel på sådana här traditioner är jul och påsk. Mer om traditioner finns i texten nedan.

En tillbakablick på historien

Det är svårt att veta hur tiden innan 1000-talet egentligen såg ut. Historien är inte nedtecknad och det mesta gick muntligt från person till person. Skrivdon började först användas under 1200-talet. Det finns runor från tiden innan, men mycket har förstörts med åren.

Bekräftat i historien är att Bifrost grundades av tre magiska cirklar runt år 700. Cirklarna blev elevhemmens uppkomst då varje cirkel hade en gud som var speciellt viktig för dem. Skolan döptes till Bifrost för att symbolisera vägen till gudarna, och Heimdall har alltid setts som skolas väktare.

Det finns många legender om hur cirklarna egentligen kom till och vilka skolans tre grundare Frodhe, Dyri och Sigrun egentligen var. Men legender och sagor är inte det som ska berättas här utan läs mer om dem under Bifrost, Grundarna, här ska vi fokusera på religion och dess betydelse i trolldomssamhället.

När mugglarnas Sverige kristnades i slutet av vikingatiden så sekulariserades samhällena så småningom och många av magikerna blev ateister. Ingen ny religion tog vid efter det som numer kallas den gamla seden, vilken fortfarande liknar mugglarnas fornnordiska religion.

Den gamla seden

Den gamla seden är religionen som har utövats överallt i det nordiska trolldomssamhället under vikingatiden och innan dess. De flesta “renblodiga” trolldomsätter brukar delta på blot åtminstone varje midsommar och midvinter även om de kanske inte tror fullt ut på gudarna och deras krafter. Det är inte vanligt att magiker är fullt troende, men samtidigt är det inte ovanligt att de utövar religionen ändå.

Under vikingatiden så låg trolldomssamhället och mugglarsamhället nära inpå varandra. Därför hade de ett mer fritt kulturutbyte och religionerna flöt in i varandra. Det är anledningen att det finns likheter mellan de nordiska mugglarnas forna religion Asatron och den gamla seden. Vissa myter är desamma, däremot kan ofta trolldomssamhällets myter ha en lite annan vinkling, framförallt gällande synen på magi.

En av skillnaderna mellan Asatron och den gamla seden är att Jotur dyrkades i den senare. En annan skillnad är att Tor var viktig för mugglarna, men inte för magikerna som istället hade Loke som en av de högre gudarna.

Viktigt att veta är att någonting liknande Ragnarök inte har hänt, men de som följer den gamla seden tror att den kommer.

Notera också att Jotur är de som mugglare kallar för ”jättar” men magiker kallar dem för Jotur då det är det ”riktiga” namnet. Ordet har fått förvrängd betydelse, Jotur är inte gigantiska – de är lika de andra men en annan ätt. Till skillnad från mugglare så vet ju magikerna att jättar är de 5-7 meter höga, ociviliserade varelserna som bor i bergen, det är inte alltså inte jättar som gestaltas i gudalegenderna.

Gode och gydja

De flesta religioner har präster av olika slag, antingen munkar, tempelprästinnor, shamaner eller liknande. Inom gamla seden finns det så kallade gode och gydja, vilka fungerar som präster. Gode är titeln för trollkarlar och gydja för häxor. De håller i blot och ägnar sina liv åt gudarna.

Gudarna

Gudarna var uppdelade i tre ätter: Asar, Vaner och Jotur. Alla gudar och gudinnor var i grunden magiker, med vissa undantag.

De tre ätterna har komplicerade förhållande med varandra, de både strider och älskar sinsemellan, men balansen upprätthålls. Ragnarök är ett krig som kommer att utbryta när balansen rubbas och de nio världarna rämnar.

Härunder är beskrivningar av de gudar som främst är relevanta för Bifrost-fiktionen. Om ni vill spela en karaktär som dyrkar en viss gud och vill utveckla hen, maila till oss på frifantasi@hotmail.com (prata med oss innan ni pratar på lajvet!)

Brage

As

En trollkarl med tungan rätt i mun, han är skaldekonstens gud och en trevlig, men oblyg person. Kan tillbes av personer som vill tala inför andra, eller bli mer kreativa.

LFF säljer trolldrycken Bragesbrygd, vilken får den drabbade att tala utan stopp, framförallt skryta om sina egna bravader.

Eir

Van

Läkekonstens gudinna, det svenska läkehuset är döpt efter henne.

Freja

Van

En respekterad häxa med gröna fingrar, skicklig på trollformler och en vänlig, men stark auktoritet. Det sägs att hon välkomnar sina mänskliga anhängare till sin boning i Asgård när deras liv i Midgård har nått sitt slut.

Freja tillbes av magiker i alla samhällsklasser, med Freja och Frej på sin sida får alla häxor och trollkarlar bra skördar och ett liv i harmoni. Hon hjälper också gärna till med kärlek.

En av grundarna till Bifrost, Dyri, hade en trolldomscirkel trogen Freja och det är efter henne som elevhemmet Frejheim är uppkallat.

Syskonparet är också husgudar hos trolldomsätten Snöbäck.

Frej

Van

Bistår sin syster i hennes arbete med skördar och harmoni i växtligheten.

Heimdall

Van

Heimdall är väktare över Bifrost i dubbel bemärkelse, dels vakar han över bron till gudarnas värld och dels vakar han över skolan. Han är otroligt duktig på att se, höra och känna. Det sägs att när Ragnarök kommer så ska Heimdall blåsa i gjallarhornet.

Hel

Jotur

Har makten över den nionde världen, Nifelheim, vilken är mer känd som dödsriket. Om gudar dör så kommer de till henne. Få personer som träder in i hennes rike kommer därifrån. Varelserna underjordiska kallas även ibland för Hels barn och anses av troende vara utsända av Hel när de samlar in själar.

Hel är dotter till Loke, läs om henne och hennes två bröder under Gudaberättelser.

Idun

Asynja

Idun är en häxa vars viktigaste uppgift är att odla magiska gyllene äpplen och andra växter. De gyllene äpplena gav den som åt dem extra levnadsår.

Hon tillbes ofta i sammanhang med odling av magiska örter.

Loke

Jotur

En skicklig trollkarl, expert på illusions- och förvandlingskonst samt allehanda kvicka förtrollningar. Han är blodsbroder till Oden och en respekterad medlem av sin ätt. Loke tillbeds av de flesta som genom åren velat fördjupa sig i trollformler och förhäxningar – framförallt de som velat uppfinna nya. Många lärda har sökt svar från Loke för att få reda på var magin kommer ifrån, och hur den bäst kanaliseras.

Loke driver gärna med personer med mindre magi än honom, framförallt ynken Tor.

Loke har en del olika barn, bland annat Odens häst Sleipner, samt en syskonskara med Fenris, Jörmungand och Hel, läs mer om de tre under Gudaberättelser.

En av Bifrosts grundare, Sigrun, dyrkade Loke tillsammans med sina lärjungar. Det är efter honom som elevhemmet Lokheim har fått sitt namn.

Oden

As

Oden är gudarnas ledare, han är en mäktig trollkarl som bemästrar sejd och stridsmagi. Han har alltid varit guden för de som stått högt upp i samhället, och han tillbes av de som vill ha styrka, makt eller kunskap. Själv har Oden gjort många offer för att få kunskap, bland annat hängde han sig från Världsträdet i nio dagar för att få runornas hemligheter samt offrade sitt ena öga i Mimers källa.

Oden har två fåglar, Hugin och Munin, men i trolldomsvärlden finns också Mugin som enligt legenderna sägs vara Odens tredje, hemliga korp. Läs mer om Mugin under Muginfågeln, Vidunder.

En av Bifrosts grundare, Frodhe, var följare till Oden. Efter honom är elevhemmet Odheim uppkallat.

Tor

As

Tor var den första ynken och tillbes därför aldrig av magiker, han är mugglarnas gud. Dock är han Odens äldsta son och Tor fick en hammare vid namn Mjölner vilken har magiska egenskaper, med den så kan han hjälpa till att försvara Asgård. Läs om Tor, den första ynken under Gudaberättelser.

Tyr

As

Tyr är en krigs- och jaktgud prisad för sitt mod. Det var han som offrade sin hand för att fjättra Fenrisulven och varje fjättingsdag tar tusentals magiker mod till sig för att göra saker de inte vågar annars till minne av hans dåd. Läs om Tyr och Fenrisulven under Gudaberättelser, Lokes barn och fjättringen.

Att spela troende på lajven

Först och främst så är inte alla häxor och trollkarlar i dagens Sverige troende. De flesta har hört om den gamla seden och många har nog deltagit på blot vid midvinter och midsommar precis som vissa mugglare går till kyrkan även om de inte är troende.

Anhängarna till den gamla seden härstammar oftast från de gamla ätterna oavsett om de är renblod eller halvblod. De fullt troende har nästintill alltid kopplingar till en gammal nordisk ätt längre tillbaka i familjen, eftersom de uppfostras in i tron.

På de stora bloten såsom vid midvinter och midsommar är normen att alla renblodiga som härstammar från gamla nordiska trolldomsätter ska delta, även om de inte är troende så har de ett socialt ansvar i att upprätthålla traditionen. Halvblod som härstammar från ätterna uppmuntras att delta, men är inte på något sätt tvingade, de flesta har varit på ett blot någon gång, men är förmodligen ateister. Däremot så ses troende mugglarfödda med stor skepticism om de inte bevisar sin hängivenhet till tron.

Magi

Under blot så förekommer det ofta en hel del magi. Magin som deltagarna tillsammans framkallar under blotet kan ibland åstadkomma otroliga resultat, vilket av de troende ses som ett bevis på gudarnas existens. Det råder inga tvivel om att de flesta som varit med om ett ordentligt blot kan svära på att gudarna hörde dem och svarade på deras offer.

Kritiker till religionen menar dock att det rör sig om en svårkontrollerad version av ritualmagi. Blotet är uppbyggt som en ritual, men resultatet från vissa blot går inte att nå på något annat sätt än genom blot med starkt troende. Därför finns det inget sätt för någon sida att bevisa någonting.

Notera: Det finns saker som pekar både på att gudar finns och att de inte finns. Ni lär aldrig få veta om det faktiskt finns gudar i fiktionen eller inte.

Efter döden

Trollkarlar och häxor vet inte vad som händer efter sin död. Anhängare till den gamla seden tror allt som oftast på att den som dött kommer vidare till en annan av de nio världarna. Efter sista striden mot Voldemort talade hjälten Harry Potter om “en resa vidare”, vilket stödjer deras tro.

Många som följer den gamla seden tror också på att att de döda delas upp mellan Oden, Freja och Hel.

Att väcka upp döda är en magi som är starkt tabubelagd, det sägs inte fungera alls, men vissa inbitna tror att Hel kan vara förhandlingsbar. Det talas om artefakter från Bifrosts grundare som kan vända på liv och död, föremål som Brisingamen, Sleipner och Odens öga. Läs mer om Brisingamen och Sleipner under Legender.

Blot

Blot är ceremonier där de som följer den gamla seden offrar till gudarna. Oftast kretsar de kring att alla närvarande samlas i en cirkel runt en eld. Blotet leds sedan av en gode eller gydja som talar till gudarna, antingen om året som har gått, det som komma skall eller liknande beroende på vilket blot det är. Sedan har alla lov att själv be eller tacka gudarna och ge sitt offer till dem genom att kasta in det i elden.

I anslutning till bloten brukar det ske festligheter. Vissa blot är bundna till vissa datum eller årstider, men det hålls också blot vid vissa speciella tillfällen. Somliga ätter - i princip alla av de äldre svenska trolldomsätterna - har också sina egna högtider där de blotar. Blot kan även ske spontant när de troende finner ett behov av dem.

Större blot är ofta mindre intensiva och framkallar mindre magi än små blot, detta eftersom stora blot rör mer generella saker. Det är dessutom sällan så att alla närvarande är av den gamla seden, mer än hälften av deltagarna brukar delta enbart för traditionens skull. Ungefär som okristna mugglare ställer upp en julkrubba i hemmet eller sjunger julsånger om Jesus födelse. I och med det stora deltagandet av de som inte riktigt tror är det ofta svårt att få “svar” från gudarna på större blot.

Några stora blot:

o Segerblot (vårdagjämningen)

o Midsommarblot (midsommar)

o Skördeblot (augusti-september)

o Minnesblot (höstdagjämningen)

o Midvinterblot (midvinter)

Bifrost blot till Heimdall

Bifrost håller årligen ett blot till Heimdall när den första terminen är över, strax innan eller under jullovet. Syftet med blotet är att förstärka skyddet runt skolan. Detta blot är liksom de andra framförallt till för anhängare av den gamla seden, men normen är att alla renblodiga som härstammar från en gammal nordisk trolldomsätt ska delta. Genom åren har även många andra elever, halvblod och mugglarfödda, börjat delta.